Den stora speltråden

Det var länge sedan jag skrev något om tv-spel. Tro inte att jag legat på latsidan bara, jag har spelat som en tok under årets första två månader. Tänkte skriva några rader om vad jag spelat, och vad vi har att se fram emot i spelväg under året.

Prince Of Persia

Köpte det här för löjligt lite pengar via engelska Game. 300 spänn eller något. Extremt värt. Den celshadade, tecknade grafiken är otroligt vacker. Kontrollen över prinsen är enkel och smidig. Förra generationens Prince Of Persia var mer actionbetonad, men här är det ren plattform som gäller. "Banorna" är smart utformade och bjuder på halsbrytande plattformsakrobatik. Tyvärr lider Prince Of Persia lite av samma symptom som Assassin's Creed i att kontrollen är lite för automatiserad. Prinsen gör helt enkelt väldigt mycket av sig själv, som spelare räcker det att trycka på hoppknappen så gör prinsen ofta jobbet själv. Det är dock inte lika illa som i Assassin's Creed, utan i stället skapar kontrollen en känsla av att man som spelare är extremt duktig. Till sin hjälp har prinsen en fager prinsessa vid namn Elika. Hon bistår honom i strider och hjälper honom även i plattformsmomenten. Spelet går kortfattat ut på att tillsammans med Elika återställa världen till det normala efter att den mörka guden Ahriman släppts lös och förvandlat den till något mörkt och ont. Känslan av att ha befriat en del av världen och se hur den återställs till sitt vackra, sanna jag är mäktig och gör att man som spelare bara vill fortsätta att spela. Jag gillar Prince Of Persia som fan, och hade mycket trevligt tillsammans med det. Ett mycket värt köp för den som ännu inte skaffat det.

Eternal Sonata

Lånade detta rollspel av min bror. Det verkade så lovande. Snygg, tecknad grafik i animestil, ljuvlig musik och stor mysfaktor. Stridssystemet är snabbt och välfungerande, mer actionbetonat än vad spm är vanligt inom jrpg-genren. Striderna blir därför ett rent nöje. Tyvärr har Tri-Crescendo snålat med fienderna, vilket gör att den ena striden är den andra lik. Så oavsett hur bra stridssystemet är, så tröttnar jag ändå fort då varje strid är likadan. Inte heller handlingen lyckas gripa tag i mig, så efter ungefär sju timmar gav jag upp. Får väl se om jag orkar ta tag i det igen.

Devil May Cry 4

Har knappt spelat något av de andra spelen i serien, men eftersom det bara kostade 199 kr var det bara att slå till. Devil May Cry 4 känns, på gott och ont, extremt japanskt. Gammaldags arkadaction med långa kombinationer, tonvis med fiender och överdriven, vulgär design. Älska eller hata. Det bästa med Devil May Cry 4 är bossfighterna. Att japaner gör de bästa bosstriderna är ingen hemlighet, och bossarna i Devil May Cry 4 hör till de bästa jag mött. Tyvärr tar fantasin slut halvvägs in i spelet. Efter att ha spelat som den nye hjälten Nero tar nu de förra spelens hjälte Dante över. Dante är en mycket roligare karaktär att spela som, men hans parti i spelet består av att springa tillbaka längs de banor man redan beträtt som Nero, och dessutom möta samma bossar igen. Rätt tjatigt. Men Devil May Cry 4 är i vilket fall som helst en mycket trevlig actionupplevelse.

Mass Effect

Ljuvligt rollspel i science fiction-miljö. Mitt första intryck av spelet var inte så positivt, men jag gav det ett par försök till och var helt plötsligt fast. Ett lysande stridssystem som mer påminner om ett hederligt actionspel än något annat. Bra, trovärdiga karaktärer. Snygg grafik och design. Suverän musik. Mycket bra handling. Lysande dialog, där man som spelare verkligen får bestämma vad som sägs. Och de val man gör får stora konsekvenser för resten av spelet. Tyvärr förefaller spelet att vara för kort. Jag har nu spelet i 14 timmar och börjar redan närma mig slutet. Är man van vid Final Fantasy-spel med en spellängd på minst 50-60 timmar framstår det här som ytterst lite. Förvisso finns det en myriad av sidouppdrag att utföra, men jag känner mig ändå lite blåst på konfekten. Dock: jag har haft det extremt roligt under färden.

Härnäst ska jag spela Flower till PlayStation 3. Ett litet nedladdningsbart spel för 70 riksdaler som går ut ungefär på att man är vinden och ska föra en blomma framåt genom vackra landskap. Något sådant.

Snart släpps Killzone 2, och efter att ha spelat demon är jag extremt taggad! Spelet verkar extremt lovande. Tung, annorlunda kontroll. Överjävligt läcker grafik. Och de coolaste fienderna någonsin: Helghan.

Men årets spel 2009 kommer nog ändå bli God Of War III. Sony har precis släppt en ny trailer på spelet och jag sitter och avsöndrar stora mängder saliv när jag tittar på den. Alltid lika pålitliga Loading har den här.