30. Lucky Town (Lucky Town, 1992)

Det är allmänt känt att artister som är lyckliga och mår bra gör dålig musik. Det kanske allra tydligaste och otäckaste skräckexemplet på detta är Bruce Springsteens skivor Lucky Town och Human Touch som gavs ut simultant 1992. Bruce var nygift med Patti Scialfa, hade gott om pengar, barn och bodde i värmen i Los Angeles. Allt var frid rent privat. Jämför gärna med hur det såg ut när han spelade in Born To Run eller Darkness On The Edge Of Town. Han var fattig, hela hans karriär stod på spel och hans perfektionism höll på att driva alla som var inblandade i Born To Run från vettet. Bråket med Mike Appel gjorde att han inte fick spela in Darkness On The Edge Of Town, och i ren frustration turnerade han och gjorde musik. En dålig situation privat, men musikmässigt alstrade den hans allra, allra bästa musik. Inför dubbelsläppet 1992 var alltså allt tvärtom. Bruce mådde bra. Och var helt ärligt helt sinnesförvirrad. Han gjorde sig av med E Street Band - bara Patti och Roy Bittan var kvar. I stället hyrde han in ett förfärligt gäng studiomusiker. Resultatet blev två hemska skivor med knastertorr produktion, överlag riktigt risigt låtmaterial och en hybris av sällan skådat slag. Musikerna var profillösa och konserterna som följde visade hur mycket E Street Band betyder för Springsteen. Lasse Anrell på Aftonbladet gav dock Globenspelningen 1992 hela sex plus....

Men. Det finns ett men, som ni säkert redan börjar ana. Och det är följande: Det finns bra låtar på Lucky Town och Human Touch. Riktigt, riktigt bra låtar. I wish I were blind och If i should fall behind exempelvis. Men framför allt Lucky Town, nummer 30 på min lista. En riktigt bra rocklåt, utan krusiduller, utan knussel. Huvudriffet i låten är stort och starkt. Farsan köpte de båda skivorna och jag minns att han spelade dem en del i bilen, men med endast ett fåtal låtar utvalda. Lucky Town var en av dem, och jag har gillat den sedan dess.
Återigen är det ett sökande - ett sökande efter något bättre. Och kanske, för en gångs skull, hittar huvudpersonen i låten vad han söker. Och så gjorde Bruce också. Visst kan man väl unna honom att få ha det bra i Los Angeles några år, även om det resulterade i hans karriärs sämsta skivor. Lucky Town är hur som helst ljuset i den här mörka perioden i Springsteens karriär.

House got too crowded clothes got too tight
And I don't know just where I'm going tonight
Out where the sky's been cleared by a good hard rain
There's somebody callin' my secret name

I'm going down to Lucky Town
Going down to Lucky Town
I wanna lose these blues I've found
Down in Lucky Town
Down in Lucky Town

Had a coat of fine leather and snakeskin boots
But that coat always had a tread hangin' loose
Well I pulled it one night and to my surprise
It led me right past your house and on over the rise

I'm going down to Lucky Town
Down to Lucky Town
I'm gonna lose these blues I've found
Down in Lucky Town
Down in Lucky Town

I had some victory that was just failure in deceit
Now the joke's comin' up through the soles of my feet
I been a long time walking on fortune's cane
Tonight I'm steppin' lightly and feelin' no pain

Well here's to your good looks baby now here's to my health
Here's to the loaded places that we take ourselves
When it comes to luck you make your own
Tonight I got dirt on my hands but I'm building me a new home

Down in Lucky Town
Down in Lucky Town
I'm gonna lose these blues I've found
Down in Lucky Town

Originalversionen:



Från Stockholm Stadion 1993: