Nummer 2 på listan är en alldeles för bortglömd pärla från Meat Is Murder. Inklämd mellan Nowhere Fast och Barbarism Begins At Home återfinns den vackra, bitterljuva halvballaden Well I Wonder. Johnny Marrs akustiska gitarr gör underverk och Morrissey gör en av sina bästa sånginsatser.
Meat Is Murder blev en stor succé när den släpptes 1985, och tog sig upp i topp på den brittiska topplistan. Det är en av bandets mest varierade skivor, och även en av de textmässigt mest laddade skivorna där Morrissey tar upp djurens rätt (Meat Is Murder), skolväsendet (The Headmaster Ritual) och den sedvanliga ensamhets- och utanförkänslan i t ex How Soon Is Now och just Well I Wonder.
Well I wonder
do you hear me when you sleep ?
I hoarsely cry
Well I wonder
do you see me when we pass ?
I half-die
Please keep me in mind
please keep me in mind
Gasping - but somehow still alive
this is the fierce last stand of all I am
Gasping - dying - but somehow still alive
this is the final stand of all I am
Please keep me in mind
Ljudet av fallande regn som tonar in i slutet av låten bidrar till den sorgsna, vemodiga känslan. För mig är Well I Wonder en av The Smiths största stunder, överträffad bara av en viss låt på plats nummer 1 som jag misstänker att de flesta redan listat ut vilken det är.
Meat Is Murder blev en stor succé när den släpptes 1985, och tog sig upp i topp på den brittiska topplistan. Det är en av bandets mest varierade skivor, och även en av de textmässigt mest laddade skivorna där Morrissey tar upp djurens rätt (Meat Is Murder), skolväsendet (The Headmaster Ritual) och den sedvanliga ensamhets- och utanförkänslan i t ex How Soon Is Now och just Well I Wonder.
Well I wonder
do you hear me when you sleep ?
I hoarsely cry
Well I wonder
do you see me when we pass ?
I half-die
Please keep me in mind
please keep me in mind
Gasping - but somehow still alive
this is the fierce last stand of all I am
Gasping - dying - but somehow still alive
this is the final stand of all I am
Please keep me in mind
Ljudet av fallande regn som tonar in i slutet av låten bidrar till den sorgsna, vemodiga känslan. För mig är Well I Wonder en av The Smiths största stunder, överträffad bara av en viss låt på plats nummer 1 som jag misstänker att de flesta redan listat ut vilken det är.
Inlägg
1 kommentar:
Tack för den! Helt fantastiskt sorglig låt, vet nog ingen som ger mig sådan gåshud. Och ingen annan låt kan samtidigt ge känslan av att man är mest ledsen i hela världen samtidigt som man fylls av positiva känslor i hela kroppen. Skevt. Fantastiskt.
Skicka en kommentar