Gears Of War 2

Som utlovat: en liten titt på Gears Of War 2. Klarade kampanjen häromdagen och satt med ett stort, brett leende efteråt. Vilken jävla resa! Jag köpte min 360 enkom för Gears of War 2, och snacka om att det var ett bra köp. Nu älskar jag min 360 och spelar mest på den. Den stackars PS3:an står för tillfället ensam och övergiven. Men det blir det snart ändring på. Little Big Planet ska ju inhandlas. Och Prince of Persia och Mirror's Edge köper jag till PS3 tror jag.

Fast nu var det Gears of War 2 det skulle handla om. Jag älskade ettan och spelade det otaliga gånger tillsammans med min kompis Fredrik. Vi körde co-op och klarade t o m av det på Insane, vilket inte är fy skam. Gears of War innehåller oöverträffad action och en intensitet som endast Call of Duty-serien kan matcha. Ett lysande kontrollsystem och grafik som fortfarande framstår som något av det snyggaste som skådats talar också till spelets fördel. Tyvärr var handlingen i spelet obefintlig, ofta vet man inte varför man gör saker och ting. Bakgrundsinformation till uppdragen är obefintlig. Dessutom är kampanjen alldeles för kort. Det här har rättats till i del två. Kampanjen är nu runt tio timmar lång - fortfarande lite för kort, men mycket bättre. Epic har jobbat hårdare på manuset och det är jag tacksam för. Samtidigt är allt det som gjorde ettan så bra kvar - de supermanliga, hårda karaktärerna, kontrollsystemet med det stilbildande cover-systemet och active reload, den makalösa grafiken och den tunga, episka stämningen. Allt är jättestort och jättemäktigt. Det börjar direkt med att man åker i en konvoj genom en fantastiskt vacker dal med gulnande träd och snöklädda berg runtom. Under resan får man ta sig rakt ner i Locusts hålor, bli uppäten av en gigantisk mask, försvara människornas sista utpost Jacinto och så vidare. Variatonen är stor, men hela tiden står spelets främsta egenskap i centrum - tung jävla action.

Med en maffig hemmabio och en bra HD-tv är det en omskakande upplevelse. Grafiken slår allt annat och ljudbilden är lika imponerande den. Men bäst är ändå kontrollen. Smidig, enkel och självklar. Cover-systemet är lika kul den här gången: ta skydd, rusa fram, skjut en salva, ta skydd, slunga iväg en handgranat, rusa fram igen och gör slut på det motstånd som ligger och vrider sig i plågor. Tempot är högt och varje strid extremt adrenalinpumpande. Det är det här som gör att Gears of War var så roligt att spela om, och det är det som gör att jag kommer att spela om tvåan många gånger igen, både själv och via co-op. Gears of War 2 är för mig ett av årets bästa spel, endast slaget av Metal Gear Solid 4. Betyget blir således högt, solklara 9 av 10.